Idag när jag körde Totta & tro så testade jag köra in på en skogsväg jag tidigare aldrig testat. Det var en jättemysig liten väg. Vid första korsningen svängde vi vänster, men den visade sig bara gå till en vändplats. Utan större förhoppning
testade jag då den högra vägen. Den var riktigt mysig & man kom fram till en grusväg där en kille stod och lekte med sin motorcykel. Eftersom de redan joggat tillräckligt långt för idag så valde vi att vända runt och inte störa killen. Men strax innan
vi kom till "korsningen" så märker jag hur först Totta blir spända som en fjäder och hur sen även tro börjar spänna sig. Det visade sig vara en lös hund som kom springandes i buskarna genom skogen. I de ögonblicken är jag så otroligt tacksam
för mina tjejer, för med bara några lugnande ord & trygga/lugnande kramningar i tömmarna så lugnade de ner sig och joggade lugnt vidare och hunden sprang tillbaka till sin ägare.
En tur på ca 7,5 km blev det idag och båda tjejerna kändes pigga & glada hela turen.
MENY
0