Vickelbyponny

Start på Sundbyholm på lördag
Imorgon är det tävlingar på Sundbyholm. Det kommer att bli en full dag för Thilda. Redan i lopp 1 ska hon ut med Måntuva M och Sara kommer att köra Måntoka M i samma lopp. Någon seger räknar vi inte med men hoppas att de båda gör ett bra lopp. Chansen finns då fältet är väldigt utspritt.
Sen ska Malton kvala och därefter ska Thilda rida Tyko Z. Det är jätteroligt att hon fått förtroendet ännu en gång. Förra gången red hon ett voltlopp på Mantorp men då lessnade han de sista 500 metrarna, men innan dess gick han kanonbra. Denna gång är det autostart och det är något han gillar mycket bättre. Så vi hoppas på att det går riktigt bra för både Thilda och Tyko.
Sist ut på dagen blir Milton som ska gå ett maidenlopp. Alltid spännande att se hur en ostartad häst klarar sig i sitt första lopp. 
Senare under dagen kommer Malena köra Montró och Monita i parvagnen på ett bröllop.
På Åby kommer Monmyra M att starta i ett lopp med Amanda.
 
Med fara för livet
För snart två veckor sedan blev Thilda påkörd av en stortravare. Härom dagen kom nästa smäll.
Thilda och Sara var ute och körde Tuva och Toka. På en av de grusvägar de brukar köra på, ser de en stor skördetröska komma emot dem bakifrån. De letar efter någon väg eller utrymme där de kan gå åt sidan för att släppa förbi skördetröskan, då den är så bred att den täcker hela vägen. Lite längre fram finns en fyrvägskorsning samt en bondgård med en stor vändplan. Där kunde de släppa förbi skördetröskan. Men den kom emot dem i en rasande fart och en bit innan fyrvägskorsningen var den ifatt och tutade ilsket på hästarna och tjejerna innan han fick tvärbromsa två meter framför hästarna. Tuva blev naturligtvis väldigt nervös av detta och började stegra och försökte slå sig loss från Thilda och vagnen. Toka var också stressad och kastade sig fram och tillbaka på vägen. Tillslut kom de fram till fyrvägskorsningen så att de kunde köra undan. Skördetröskan körde då förbi med en "rivstart". 
Dagen efter åkte  Thilda dit för att prata med föraren. Han hade ingen som helst förståelse då Thilda menade att han aggerat oaktsamt, att man inte kan köra så fort då det finns hästar på vägen och absolut inte tuta på hästarna. Han menade att de inte hade något att göra på vägarna, att han hade all rätt att tuta på dem och att om hästarna inte tålde det borde de inte vara på vägarna. Thilda gjorde allt för att kunna föra en diskussion med honom men han bara vände och gick.
Thilda har nu gjort en polisanmälan.
I går var jag själv ute och körde på en av de vägar som vi alltid kunnat köra tryggt på. Nu har det byggts en massa nya hus längs den vägen, i det området som tidigare bara hade sommarstugor. Och det märks, för nu har stadsmänniskor flyttat ut och vill ha samma fördelar som inne i stan. Där har hästar och andra djur ingen plats.
Igår tänkte jag extra på hur bilister behandlar oss som har hästar på vägarna. Jag mötte c:a 10 bilar på en runda på c:a 5 km. Detta innebär i princip 1 bil var 500:e meter. Jag mötte också en traktor men den korsade endast min väg på långt avstånd, den var det inga problem med. Men av dessa 10 mötande bilar så körde 9 stycken förbi mig med stor respekt. Men EN körde förbi utan att lätta på gasen en enda liten smula. I 70 km/h passarade han min häst med 1 meters avstånd! Som tur är är hon 22 år och van vid alla fyper av fordon men ändå. Hon trippade till lite, så helt opåverkad är inte ens hon. De flesta bilister är alltså BRA! Men hur sjutton tänker de andra?
Tror de att hästar fungerar som bilar? Bara att styra så är de på plats. Och hur kan de tro att det är bilisterna som ÄGER vägarna? Hästar räknas som fordon och var faktiskt på vägarna långt innan bilarna kom.
Och om man nu inte ska köra på vägarna, enligt vissa, VAR ska man då köra? I skogen? Knappast då det dels sällan finns vägar breda nog för en ponnyrockard, dels blir markägarna irriterade då marken kan bli skadad om man kör samma vägar ofta. På åkrarna? Självklart inte. Där odlas det och även om man ibland får tillåtelse av någon markägare att man får köra på deras marker, så måste man ju ta sig dit. Och då måste man köra längs vägen. I ridhus? Finns inga i närheten och dessutom är det väldigt trångt att köra med vagn. Dessutom måste ridhuset bokas för ensam körning och man kan heller inte konditionsträna i ett ridhus.
På travbanan? Som ponny får man bara vara där 2 ggr i veckan under totalt 4 timmar ( 2 x 2 h). Det blir inte mycket träning då inte. Skulle det finnas en bättre lösning skulle vi naturligtvis använda oss av den. För dessa bilförare är LIVSFARLIGA för oss som KÖR ponny. Ska det behövas dödsfall för att förare ska förstå hur farliga deras handlingar är? 
 
Jobbar för maten
Det är torrt i hela Sverige och foderbristen lika så. Även vi är drabbade då vår vanliga höleverantör inte kan lova något alls. Han slår allt han kommer åt men hoppas på att det ska regna snart så han ev. skulle kunna ta en andra skörd.
Vi har turen att ha väldigt snälla "grannbönder" som hjälper oss med vad de kan. Den närmsta grannen lånar ut de fält som finns nedanför oss, under vintern och till nästa säsong och framöver kommer vi att kunna få skörda där också. 
En kobonde har slagit större delen av fälten men vissa bitar har han lämnat då hans maskiner var för stora. Dessa fält får vi skörda. 
En annan grannbonde slår nu bitarna mellan sådd och diken och han har dessutom lovat att ta lite halm till oss då de skördar haven. Den allra närmsta grannen , som varit travtränare, ska lägga ner och har några balar vi ska få.
Dessutom läggs det ut en massa tips på nätet så som,  ha hästarna länge på bete, fodra med sly, torkade brännässlor och så vidare. De flesta tips följer vi utom ett. "Avliva alla gamla hästar. ALDRIG!!! Kommer aldrig att hända. 
Så idag fick Mille, 29 år, dra hem.delar av sitt eget vinterförråd. Han var så duktig och det blev faktiskt mer än vi trodde från början. Nu har vi ytterligare några bitar att slå så med lite tur har han fått dra hem.allt sitt vinterfoder och ev. lite till kompisarna.
(null)