Då ett föl ska födas

Som ni säkert vet väntar vi föl i år igen. Det kommer att bli vårt 8:e föl. Än har hon inte fölat fastän hon var beräknad till den 19 april. Detta beror på det dåliga väder som varit men snart blir det varmare och då kan vi vänta oss ett föl. Detta beror på att ston kan hålla på fölningen om förhållandena inte är gynnsamma.

Nu satt jag och läste ett inlägg på FB där ett sto som fölade filmades genom hela fölningen. Tyvärr lägger alltför mänga upp filmer på fölningar där människan är med och "hjälper" till. Även i denna film var det en människa med som var med och drog ut fölet och direkt efter att fölet kommit ut drpóg de fram fölet till stoets huvud.

Det många inte verkar veta är att man absolut inte ska dra ut ett föl. Det klarar stoet av själv så länge fölet inte ligger i något felläge. Många gånger hör man att fölet är så stort att de måste hjälpa till. Det är inte sant. Stoet klarar av att föda fram rätt stora föl utan någon som helst hjälp av människan.

I detta fall drog man dessutom fram fölet till stoets huvud. Det är riktigt fel då fölet bör ligga kvar en stund med benen kvar i stoets slida med intakt navelsträng. Detta för att navelsträngen ska hinna tömmas på viktigt blod till fölet. Drar man av för tidigt kan muycket blod till fölet gå förlorat och den får en sämre start i livet.

Därefter är det många som försöker få fölet att dia så fort som möjligt och därför tvingar in fölets nos mot stoets juver. Även detta är helt galet. Ska fölet klara av att dia MÅSTE den fixa det själv. Man kan ev. styra men aldrig tvinga fölet mot juvret.

Därför vill jag nu göra en punktlista över hur en normal förlossning går till. 

Gör ingenting så länge fölningen fortskrider.

Var tyst och stå vid sidan om och låt stoet ta hand om fölningen själv.

Dra aldrig ut ett föl. Du kan skada både sto och föl om du inte är 100% säker på vad du gör.

När fölet är ute brukar stoet ligga ner och fölet har kvar sina bakben i stoets slida. Låt det vara så tills stoet reser sig upp. Då går navelsträngen av på rätt ställe och fölet har fått i sig livsviktigt blod som varit kvar i navelsträngen annars.

Låt fölet resa på sig av egen kraft. Hjälp inte till då fölet måste kunna stå självt för att kunna överleva.

Vänta ut fölet och låt det försöka hitta spenarna självt. Ev. kan man hålla upp stoets ena bakben ifall stoet inte låter fölet komma fram. (Stoet kan ha ont i juvret om det är väldigt spännt och kanske inte förstår att det lättar om fölet får börja dia. Detta gäller framföralt förstföderskor)

Efter någon timme eller två kan fölet bli väldigt trött och kan i princip ramla ihop i språnget. Det är fullt normalt.

När moderkakan kommit ut inom någon timme kontrollera då att moderkakan är hel och hinnorna är med helt. Stoet behöver INTE äta upp moderkakan. Det gör vilda hästar enbart för att inte locka till sig rovdjur.

En fölning går ofta väldigt fort och kan vara över på 10 - 30 min. Märker du att stoet krystar väldigt länge utan att något inte händer, ring veterinär. Gör ingenting själv.

Ring även veterinär om fölet inte diat på 4 timmar eller inte kissat eller bajsat inom ett dygn.

Om moderkakan inte lossnar inom en timme kan man ta stoet på en kortare promenad utan fölet. Då drar livmodern ihop sig bättre och moderkakan lossnar. Fungerar inte det heller så ring veterinär även här.



Om allt nu går som det ska så står det tillslut ett friskt och gulligt litet föl vid sidan av stoet. Och så går det för det mesta.

Om det går fel då?  Det tar vi upp i ett annat inlägg.


Ett stilla regn...

Ett stilla regn kan man ju klara av men då det fullkomligt öser ner kan man ibland fundera lite över hästars beteenden kontra människors. Vi människor vill gärna tro att våra hästar behöver samma typ av omsorg som vi behöver. Men ack så feltänkt det är. 
 

Hur många gånger har man inte sett täckade hästar som fullkomligt kokar under täckena och hur många gånger har inte folk rusat ut i regnet för att ta in sin häst så den inte ska bli kall. Att de själva blir genomblöta och ramlar i leran är av underordnad betydelse. Allt detta görs i felriktad välmening.
Vi måste sluta behandla våra hästar som människor. En frisk häst klarar att hålla värmen även då den är blöt. Undernärda hästar behöver ibland hjälp men annars värmer sig hästarn genom att stå tillsammans mot vinden, äta för att hålla värmen (då det är kallt), stå två och två omlott för att vifta bort flugor från varandras ansikten men också för att fläkta sig i värmen, vätan håller de borta tack vare sin feta tjocka päls. 
För att hästarna ska klara av detta måste vi ge dem förutsättningar att klara av allt detta.
* Vi måste låta dem gå i större flockar så de kan stå i grupp eller i par.
* Vi bör ge dem något att tugga på dygnet runt
* Vi bör ge dem skydd för solen (Vinden bryr de sig sällan om i fall de får gå tillsammans)
* Vi bör inte lägga täcken på dem så fort det blir kallt. Täckets tyngd tar bort det värmande luftlager som finns mellan hårstråna.
* Vi får inte tvätta hästarna alls (helst) I vilket fall mycket sällan så deras fett i pälsen inte försvinner.
* Vå måste ge hästen möjlighet att röra på sig ordentligt. Studier har visat att hästar som går utomhus året runt, dygnet runt, rör sig mer än 10 gånger så mycket som hästar som går ute del av dag.

Varför ska då detta vara så svårt?  T.o.m. Jordbruksverket och Länsstyrelsen tror att vi gör hästen en välgärning om vi stänger in den, lägger täcken osv. 
Vi har haft våra på lösdrift året runt sen vi började ha hästar hemma och då vi började var det många som höjde på ögonen och tyckte synd om våra hästar som inte fick komma in då det regnade, var natt eller kallt ute.  Idag är det bevisat att lösdrift i kuperade hagar tillsammans med andra hästar har en mycket positiv effekt på hästen. Den rör sig mer, den håller hull bättre, blir mer harmonisk, färre skador och mycket friskare.

DET ÄR DAGS ATT BÖRJA BEHANDLA HÄSTAR SOM HÄSTAR!
Mille ståendes i spöregn. Han är så sällan inne i lösdriften att jag kan räkna de gånger (under alla år) han varit inne där, på ena handen. Då har vi ändå haft honom gåendes utanför fönstret i snart 20 år.
 
Detta läste jag på nätet för något år sedan:

"Högaktuellt just nu. Och väldigt intressant vetenskaplig fakta som säkerligen går emot mångas traditionella hantering. Härligt när man får kunskap om hur det faktiskt är, och att det inte alltid är rätt bara för "att man alltid gjort så": Kallare tider på väg! Nu har vi varit på föreläsning och lyssnat på forskning och vetenskaplig fakta om hästars fantastiska sätt att anpassa sig efter väder och vind, kyla, blåst och regn. Egentligen inget jag redan inte visste, men jag fick bekräftat att det verkligen är på det viset som jag trodde, vilket var skönt! Föreläsarna var veterinär Per Michanek och hästbeteendeforskaren Linda Keeling. Så nu tänkte jag dela med mig av detta till er, eftersom Stall Rosenborg har en regel att hästarna inte ska ha några täcken i hagen, även om det är kallt, blåsigt, regnig eller inte ens om de är svettiga! Här får ni motiveringen till varför hästar inte behöver några täcken. Så här funkar det (lite nedkortat, det var massor mer vi fick lära oss på föreläsningen): Hästen päls fungerar som en skoteroverall; den är kall och blöt längst ut, men mot huden är det torrt och varmt. En häst med vinterpäls har en kritisk nedre temperatur på -25 grader. Med det menas att om den har vinterpäls så klarar den ner till -25 grader utan att man ens behöver ge den mera mat. Om temperaturen blir kallare än -25 grader kan man behöva ge mer grovfoder (hö eller halm) för att hästen ska kunna hålla värmen genom att förbränna maten. Då producerar hästen det bruna fettet, som är en vävnad som producerar värme. Något täcke behövs fortfarande inte. Inte ens om hästen är delvis klippt, som våra ofta är. Är hästen helklippt så kan man behöva ersätta med täcke eller mer mat även vid -25 grader. Det skulle således kunna finnas vilda hästar på nordpolen, enda anledningen till att det inte finns det är att det är för kallt för gräs att växa där! Hästen skulle klara sig utmärkt!. Vad har hästen då för temperatur vid -25 grader? Jo, den har ca +37-38 grader i kroppen som vanligt. Längst ut på hårstråna har den -15 grader, MEN...på hudytan är temperaturen +25 grader! Så lägg för guds skull inte på något täcke och pressa ner de -15 graderna längst ut på hårstrået ner i hudytan! Om det blåser hård vind då? Samma där, hästen klarar det galant! Vinden tränger bara ner några mm ner i pälsen och når aldrig hudytan. Och blöt häst? Pälsen fungerar som ett paraply, vattnet lägger sig längst ut i pälsen och stjäl ingen värme från hästen - om den gjorde det skulle ju hästen torka snabbt, vilken den inte gör. Så det är BRA att den är blöt länge, det kyler inte ner den som många tror. Och till sist; svettig häst? När hästen svettas så dunstar svetten från den varma huden (precis som vatten om den är blöt), och vatten/svettångan kondenserar längre ut i pälsen. Svetten lägger sig alltså längst ut på stråna, men huden är torr! Så lägg inte ett täcke på en svettig häst! Då tvingar du ner svett/vatten i hudytan, och där ska den inte vara! Vattnet på ytan förångas sedan med hjälp av strålning utifrån. På vintern är strålningen mindre, och därför förångas den långsammare vilket gör att pälsen är blötare längre. Per Michanek, som har varit veterinär i 40 år och forskat på detta, har sina galopphästar på lösdrift utan täcken. Som exempel gav han hur han gör med sina egna hästar: Det är -10 grader, blåser 9m/sek, hästarna har vinterpäls, de rids genomsvettiga, han släpper ut dem direkt i hagen från träningen, de rullar sig, springer lite, dricker och ställer sig sedan och äter. Och de är aldrig sjuka! Så med stöd av denna forskning kan man vara trygg med vetskapen om att hästarna INTE kommer att frysa i vinter, inte ens om de blir svettiga och det är -25 grader ute! Avslutar med ett bra citat från Per: "Behöver hästar täcken"? Svar: "Behöver fiskar snorkel"? Ingen antoproforism på Rosenborg! (Betyder att man behandlar djur som människor). Älgar, rådjur och andra vilda djur är skapade för att klara alla klimat ute, och det är precis samma sak med hästar. De får inte mänskliga egenskaper och funktioner bara för att vi har de som husdjur.

Min häst skakar. Fryser den?
Nej, en häst skakar inte för att den fryser. En häst skakar för att den inte ska frysa.
Så här funkar det: Anledningen till att hästen skakar är att det är på det sättet den producerar brunt fett. Ju mer brunt fett, desto mindre skakar den. Ex; en häst som inte är van att gå på lösdrift och haft en massa täcken på sig har inte producerat tillräckligt med brunt fett för att klara av lösdriften på bästa sätt. Om du släpper ut den hästen på lösdrift och det blir rejält kallt, så kommer den kanske att börja skaka. Det gör den alltså för att anpassa sig till lösdriften och för att producera brunt fett. Ju mer den skakar, desto mer brunt fett producerar den. När den slutligen (kan ta veckor) producerat tillräckligt med brunt fett för att klara av vädret så sluter den skaka. Så vad händer när vi tycker synd om hästar som skakar och lägger på dem ett täcke? Jo, vi stoppar produktionen av brunt fett och gör det ännu svårare för hästen att klara av kyla/regn/ vind mm.
Så hjälp hästen att anpassa sig till lösdriften genom att inte lägga dig i dess naturliga process."


Vad är prestationsavel?

Jag har funderat mycket på detta med travstam. Vad är travstam? Ja, enkelt kan man väl säga att det är en avkomma vars föräldrar tävlat i trav.
Men är det då så enkelt? Inte om man avlar för att få en bra ponnytavare.
Just russet är lite knepigare än många andra raser då det gäller avelsbiten och det är inte egentligen ett "problem". Russet är ju i grund och botten en allroundponny där samma ponny många gånger klarar av att hålla hyffsat hög klass i många grenar. Klarar av grenarna gör de absolut, beroende av russägarens intresse.
Men travstammen då? Ja, normalt kan man ju tänka sig att man tar två snabbtravande individer och får en snabbtravande avkomma. OCh så blir det ibland men inte alltid.
Det finns många exempel  där avkomman efter två mycket meriterade föräldrar blir medioker. Och då och då ploppar det upp extremt duktiga ponnytravare som har föräldrar som aldrig varit närheten av en travbana eller som själva varit rätt långsamma i ponnytravet.
Men...Visst är väl chansen större om man avlar på två duktiga individer. Absolut! Det är ju så avel fungerar. Ta två bra individer och sen är det bara att hoppas att avkomman blir lika bra eller bättre.
Problemet, då det gäller just Gotlandsrusset, är att rasen är så liten att man mer eller mindre MÅSTE använda så många olika individer som det bara går. Med c:a 75 hingstar i aveln och c:a 300 betäckta ston och därmed drygt 200 föl att förvänta sig varje år, är avelsmaterialet mycket begränsat och russet är därmed utrotningshotat.
Eftersom russet är en mycket duktig travare finns det krafter som vill renavla travinslaget men då minskar genbanken ytterligare. Jag tycker det är ytterst tveksamt att försöka göra något sådant på en sådan liten ras.
Tänk om ponnytravet inte blir så stort i fortsättningen? Från att haft nästan 1400 startande russ under början av 2000-talet är vi idag nere på mellan 500-600 startande russ. Statistiken visar INTE på ett behov av en speciell ponnytravar ras inom russaveln.
Men alla utställningsponnysar då? Ja, visst är det fint om det rastypiska får bevaras och visst är det roligt att ha en exteriört fin ponny. Men, även här tycker jag att enbart ha ponnyn för utställning är slöseri på denna fina ras.
För mig är det lika illa, eller kanske t.o.m. värre, att bara ha uppfödning av russ som aldrig används till annat än utställning och avel. Självklart kan man avla för att behålla rasen men varför kan man då inte också använda ponnyn. Det tror jag att själva ponnyn mår väldigt bra av.
 Russen är ju som sagt allround och om man bara låter dem få chansen att testa olika saker så blir man förvånad över hur mycket samma individ klarar av på ett bra sätt.
Vi har idag två ston, en godkänd hingst och en nybliven tvååring här hemma. Ingen har avlats på någon toppstam inom varken trav-, rid-, kör- eller exteriörmeriter. 
Våra två avelsston har tillsammans följande meriter.
De har placerat sig i Monté-SM (2:a), Lilla Elitloppet(3:a), 6-årschampionatet(2:a), 5-årsmästerskapet(3:a och 5:a), 5-årsbaggen(3:a), Derbyt(4:a), Guldstoet(3:a), Lilla Sundsvall Open Trot (segrat). De har tagit över 50 segrar tillsammans, båda är GI-premierade. De har segrat i Allroundmästerskap(2 ggr) och Galopp-SM (2 ggr) och har även tävlat i hoppning med placeringar och segrar. De har blivit klassvinnare på utställninger, BIM och fölchampion. De får nästan alltid 40 poäng eller mer på utställningar.Vi har också fött upp  fyra russ, där två av tre i tävlingsbar ålder startat i Kriteriet varav en startat i samtliga årgångslopp.
De går ponnyridning, bröllop- och balkörningar, studenter åker genom staden med dem, och de drar stadens lucia genom centrum.I full trafik. 
Vad vill jag då ha sagt med detta? Jo, att ett russ behöver inte vara endera vacker ELLER tävlingsindivid.De kan mycket väl vara både och. Och det finns det flera indivier som är. Man har ju dessutom kommit fram till att allsidig träning är det bästa för alla individer.
 Jag vet att många avlar enbart på prestation och lika många avlar på enbart exteriör men jag anser att det är fullkomligt förödande för vår inhemska ras - GOTLANDSRUSSET
Ett russ är ett russ och ska användas som ett russ.
 
 
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0