Vickelbyponny - Debuten avklarad!

Igår var det då dags, jag & Montro debuterade i sportkörning, dressyr & precision.

Det var en väldigt laddad Tro som lastades på transporten. Vi kom dit i god tid och hann titta på några av ekipagen. Vid 9.30 gick jag till transporten & började sela. 9.50 spände vi för och redan då kröp det i Tro, hon hade så svårt att stå still. Så jag hoppade upp i vagnen & hon kastade sig iväg framåt. Stackars Erica som var groom fick hoppa på i trav. Vi travade några varv runt ridhuset i hopp om att hon skulle lugna sig något till spannkontrollen. Men trots våra försök trampa hon, gick fram och tillbaka & försökte resa sig ett antal gånger. Vi värmde upp ordentligt och såg till att försöka trava bort så mycket energi som möjligt. Efter ca 30 min gick det att skritta lite, men jag kunde fortfarande inte göra halt utan att hon skulle försöka resa sig.

Strax innan vi körde in på banan fick vi till en halt som var okej. Därefter var det dags att köra in på banan. Första halten var lite orolig och jag vågade inte släppa tömmarna för att göra en ordentlig hälsning utan nickade bara. Kortsidan vid domaren gick Tro tyvärr nästan hela programmet felställd, men jag tyckte att vi fick till ställningarna helt okej i volterna & serpentinerna. Jag är även ganska nöjd med vägarna. Däremot så var Tro väldigt upptagen med att beundra hästen i spegeln. VARJE gång vi körde mot speglarna gnäggade hon åt sin spegelbild.

Halten mitt i programmet gick över förväntan & hon stod ganska stilla & halten i slutet var också okej, men inte heller där vågade jag göra en ordentlig hälsning.

Överlag är jag ganska nöjd med dressyren, men vi har en hel del kvar att träna på.

När Montro var omhändertagen & lastad igen gick vi till cafeterian för att äta lunch och mata Tillie. Då fick vi även protokollet från dressyren. Vi fick kommentarer om felställningar (som jag vet om), otydliga hälsningar & något korta halter, inga överraskande kommentarer direkt. Men vi fick kommentar om lågt tempo, jag som jobbade så för att få henne att gå lugnt!

När alla ekipage var färdiga med dressyren hjälptes alla åt att bygga upp precisionsbanan för att sedan gå den. Jag och Åsa gick banan tillsammans, det var väldigt skönt att gå ihop med någon för att kunna bolla tankar och idéer om vägval.

Vi hann se flera ekipage innan det var dags för oss att sela på igen & värma upp. Tro var betydligt lugnare nu men var fortfarande rejält pigg. När det blev dags för oss att starta drog hon iväg i ett bra tempo, men eftersom det är 4 år sedan jag körde en konträning bromsade jag in ganska rejält vid varje konpar för att vara säker. Sista biten in mot mål fick hon dra på ordentligt & det var en väldigt glad Tro som drog järnet in i mål! Det blev en felfri runda & vi klarade maxtiden med god marginal.

Överlag var det en väldigt lyckad dag som var otroligt rolig. Jag känner mig väldigt laddad att träna vidare nu och kanske även försöka ta någon lektion. Om två veckor är det dags igen, men då med det absolut roligaste; MARATON!