Titti jobbar ju på med sin inkörning. Den har gått rätt fort framåt (tycker i alla fall jag). Vi "tömkörde" en gång i somras, så mycket tömkörning var det väl inte då, snarare promenad med någon gåendes bakom som höll i ett par tömmar. Sedan har jag nu
under hösten
1. gått en promenad med sele.
2. promenad bortåt och tömköra hem. Det var väldigt konstigt tyckte Titti, som försökte backa för att komma upp bakom/bredvid mig igen innan hon förstod att hon skulle gå framåt. Då gick vi ca 20 meter, sen stanna hon och jag var tvungen att dra igång
henne igen och så höll vi på. När vi kom till sista kurvan innan vi var hemma så försökte hon vända och när jag då försökte styra henne åt rätt håll la hon sig ner, men for upp igen lika fort som hon lagt sig. Nästan som att hon ville testa om det
var det jag var ute efter.
3. Ny väg, promenad halvvägs bort tömkörning resten av vägen bort och hela vägen tillbaka. Lite slalomsvängar som hon tyckte var lite konstiga.
4. Ny väg igen, tömkörning hela vägen. Hon la sig ner i först korsningen då hon inte förstod vad jag ville när jag styrde åt andra hållet mot vart vi gått tidigare. Resten av turen gick prickfritt. Mötte några bilar som vi tömkörde förbi.
5. Tömkörning samma väg som tillfälle 4. Inga problem alls! Över fältet längs gräsvägen, svänga i korsning och slalom mellan träden i allén. Mötte en stor lastbil som vi tömkörde förbi. Fick även testa gå över och ställa sig mellan skacklarna samt släppa
vagnen bakom henne (eftersom vagnen ändå stod framme då).
6. Tömkörning från start med vägpinnar släpandes som skacklar. Fick börja med att få "på sig" vagnen (höll den i rätt läge), gick några steg framåt. Testade flytta rumpan med vagnen samt att lägga vagnen på rumpan och trycka lite (som om hon skulle komma
under skalmen). Sen tömkörde vi samma startväg som gång 3, tog alla svängar prickfritt. Gick slalom, svängde sedan av vägen och gick över fältet tillbaka istället för att vända tillbaka som vi gjort tidigare. Vägpinnarna fick dras längs marken, tryckas
längs sidorna, slå mot benen m.m och hon brydde sig inte det minsta. Tömmarna satt nu även i översta tömringen.
Så 3 ordentliga tömkörningsturer har det blivit, samtliga utan ledare då hon visade redan i somras att hon bara blir förvirrad av att ha någon gåendes bredvid sig. Nästa helg blir det nog en tömkörning med pinnar och sen testar vi sätta vagn. Vi får se
om vi sätter fast den eller om hon bara får gå och vi håller i vagnen på henne. Hennes största problem just nu är att hon inte vill hem! Det är så kul med unghästar!


0